Om Vivia

Vivia betyder liv och kvinna. Jag älskar att uttrycka mig i färg och form. Glaset är en glädje och en utmaning, eftersom uttrycket ständigt förändras genom när på dagen du betraktar, vilket väder det är när du ser och vilken årstid det är när du upplever. Här kan du läsa om mig och längre ner vad jag hållit på med de senaste åren.

På den här webbsidan ser du några exempel på min glaskonst. Mina glasskulpturer lever i ljuset och står stadigt i betong eller sten. Andra är målade glas i ramar.

Uppvuxen i Västmanland, men har tillbringat mitt vuxenliv i Göteborg. I den vackra ytterstaden bor jag med man och fyra barn. Jag tror att mitt förhållande till vatten bad o rodd i Mälaren, och otaliga simturer i Kristiansborgsbadet i Västerås, i den lilla Gesebolsjön i Bollebygd, i Vättlefjälls Stentjärn samt kajakturer i Östersjön och seglatser i det stora Västerhavet har givit mig en djup kärlek till alla slags blå och blågröna toner.

Glaset har fångat mig. Ett verk blir flera. Tid på dagen, väder och årstid förändrar uttrycket. Ljuset genom glaset får mina färger och former att leva. De senaste fjorton åren har jag målat på glas. Jag har ett livslångt måleri i ryggen. Oljefärgerna fanns i barndomshemmet, hemplockade från pappa Lennarts färghandel. Redan då fanns möjlighet och uppmuntran att experimentera. Inspiration fanns det gott om mormor Ester, mamma Karin, moster Lissy och storasyster Anette. På senare år har, förutom min familj, min kusin Mariette och min konstnärliga mentor ii varit de som uppmuntrat mig att fortsätta våga tänja på gränser. Humor blandat med allvar, starka färger och transparens är viktigt för mig. Några år med screentryck i de sena tonåren övergick i många år till akvarell som huvudsakligt uttryck. Oljan återkom en tid, men nu är det glas som ibland möter betong och andra material som gäller för mig. 

 

om vivia